Längtar fortfarande

Det grämer mig fortfarande att huset på landet inte föll i våra ägor. Jävla bank! Om de ändå hade räknat först... Nu är det ett hus till ute men jag kan tycka att det liggee rätt långt ut. Inget ställe, slår "vårt" första ställe. Jag har bilderna kvar på mobilen och varje gång jag bläddrar förbi dom får jag en klump i magen. Likaså när vi åker förbi den där jäkla "till salu" skylten. Det är ju VÅRT ställe. Undrar hur länge det ska ta innan jag kan släppa de. Vi måste bara vinna på lotto först sen är det vårt. Lyckoönskning kanske men hoppet är det sista som överger människan.

Jag hade trivts kanon där ute, det vet jag. Likaså grabbarna. Lugnt och skönt, helt ödsligt.


- Posted using BlogPress from my iPhone