Känner ni för att gråta och stanna upp i vardagen, lyssna på Kristian Gidlunds sommarprat. Jag sitter här med igenkorkad näsa, rödsprängda ögon och gråten hängandes i ögonen.
Så sorgligt, så beklämmande och så vackert! Jag önskar att fler kunde ha hans tänk och omtanke. Inte ens fyllda 30 och redan på väg mot paradiset.
Jag tänker och analyserar, jag måste göra nåt åt vissa saker. Vissa stora, andra små. Men det måste bli gjort, man vet aldrig hur länge man är till låns.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar